Oksana Zabuzjko gör uppskattningar av åsamkade skador, enbart under de första månaderna 2022, av
   Rysslands invasion av Ukraina i boken Den längsta av resor.

   Redan hundratalet år tidigare, 1923, utkommer boken Den tusen och andra natten, skriven av Frank
   Heller (pseudonym för Gunnar Serner). Idag kan jag se dåtida farhågor om framtiden bekräftas och tar
   mig friheten att citera några rader ur bokens sista kapitel:

   "När jag ser på vår civiliserade värld i Europa, sade han, så tror jag fullt och fast på andar, och på att man
   kan framkalla dem. Jag tror till och med, att de äro farligare att framkalla än andarna i Tusen och En Natt.
   Vi skryta med att vi ha gjort oss naturkrafterna underdåniga. Och vi tro att vi ha gjort det. Men vad är det
   vi just uppleva, om inte deras fruktansvärda hämnd? Vi ha sökt betvinga luftens, vattnets och eldens andar
   -- för att tala som i Tusen och En Natt -- och vad har skett?  Vi har fått kanoner, som skjuta hundrasextio
   kilometer, vi ha fått aeroplan, som gå utan förare och släppa ned giftgasbomber, som kunna döda hela stä-
   der på några minuter. Det är inte fantasier. Det är det nästa kriget, sådant det beskrives på förhand av fack-
   män.  Och kan någon förebygga det?  Nej, vi ha släppt lös andarna liksom fiskaren i Tusen och En Natt,
   men vi kunna ej få ned dem i flaskan igen. ...

   ... Mattan, som står omtalad, ... har en fabel. Medelst en ande, som lyder den, uppfyller den alla önskningar,
   och ger sin ägare all jordens makt. Den kan endast förvärvas med list, stöld och lögn, häri liknande all annan
   makt i världen.  Och den som äger Mattan gripes av en okuvlig lust att äga den ensam.  Men endast genom
   att dela med sig av Makten kan man behålla den."